Den hemliga trädgården
Boken handlar om flickan Mary Lennox som bor i Indien. Hon har inget annat än en massa slavar, hennes föräldrar vill inte veta av henne. Mary har blivit alldeles gul av den indiska solen och hon är ful och elak. En dag så dör en av hennes slavar i kolera och sjukdomen sprider sig. Hon blir skickad till en herrgård i England som hennes farbror mr Craven äger. Herrgården ligger ute på heden och nu får Mary sköta sig själv utan slavar och lyx. På herrgården får hon höra historier om en inlåst trädgård som mr Craven och hans döda fru mrs Craven, skötte tillsammans för tio år sedan. Mary börjar intressera sig för detta, och en dag så hittar hon nyckeln och låser upp porten till trädgården.
Tillsammans med en pojke som heter Dickon tar hon hand om trädgården, samtidigt som Mary blir mindre ful och elak.
En kväll när hon sitter en natt tillsammans med sin husa Martha framför brasan hör Mary ett underligt ljud ute från korridoren, som påminner om barnagråt. Mary blir så nyfiken, så när Martha har lämnat hennes kammare så smyger hon ut i det mörka och hemlighetsfulla huset och följer gråten. När hon tillslut öpnnar en dörr så ser hon en benig liten pojke i en säng. Pojken är ful med elfenbetsvit hud och stora ögon. Han säger att han heter Colin och är son till mr Craven. Colin säger att han aldrig kommer bli vuxen och att han kommer få puckelrygg. Han har bara varit ute i luften några få gånger i sitt liv. Han är väldigt elak mot tjänstefolket och andra människor, så Mary bestämmer sig för att få Colin att bete sig som en vanlig pojke. Hon vill att han ska bli förändrad precis som hon själv. Men om det är så att Colin är döende, kommer hon hinna?
Jag tycker att ‘’Den hemliga trädgården’’ är en mysig berättelse om en liten flicka och pojke som får chansen till ett bättre liv. Det kan ta ett tag innan boken riktigt kommer igång och när den kommer igång, så tycker jag att den är ganska mesigt skriven. Tyvärr så kunde man ibland förstå vad som skulle hända längre fram i boken. Det blir för förutsägbart som om författaren inte orkade skaffa fram en enklare lösning. Jag skulle tro att boken är lite för gammalmodig för att passa de flesta ungdomar idag. Men om man, som jag, gillar den där gammalmodiga känslan när man läser böcker så passar ‘’Den hemliga trädgården’’ utmärkt. Det är en perfekt bok att läsa när det regnar ute en mulen höstdag.
Berättelsen har trovärdiga figurer som alla har en egen personlighet som sticker ut. Frances Burnett beskriver karaktärerna och deras handlingar med många adjektiv och det blir, som sagt, trovärdigt.
Som läsare kan man försöka att tänka över berättelsen. Man kan vrida och vända på problemen som uppstår i boken. Man skulle kunna ta mycket lärdom av boken och att alla måste få en chans, hur vidrigt bedräglig man än är.
Tillsammans med en pojke som heter Dickon tar hon hand om trädgården, samtidigt som Mary blir mindre ful och elak.
En kväll när hon sitter en natt tillsammans med sin husa Martha framför brasan hör Mary ett underligt ljud ute från korridoren, som påminner om barnagråt. Mary blir så nyfiken, så när Martha har lämnat hennes kammare så smyger hon ut i det mörka och hemlighetsfulla huset och följer gråten. När hon tillslut öpnnar en dörr så ser hon en benig liten pojke i en säng. Pojken är ful med elfenbetsvit hud och stora ögon. Han säger att han heter Colin och är son till mr Craven. Colin säger att han aldrig kommer bli vuxen och att han kommer få puckelrygg. Han har bara varit ute i luften några få gånger i sitt liv. Han är väldigt elak mot tjänstefolket och andra människor, så Mary bestämmer sig för att få Colin att bete sig som en vanlig pojke. Hon vill att han ska bli förändrad precis som hon själv. Men om det är så att Colin är döende, kommer hon hinna?
Jag tycker att ‘’Den hemliga trädgården’’ är en mysig berättelse om en liten flicka och pojke som får chansen till ett bättre liv. Det kan ta ett tag innan boken riktigt kommer igång och när den kommer igång, så tycker jag att den är ganska mesigt skriven. Tyvärr så kunde man ibland förstå vad som skulle hända längre fram i boken. Det blir för förutsägbart som om författaren inte orkade skaffa fram en enklare lösning. Jag skulle tro att boken är lite för gammalmodig för att passa de flesta ungdomar idag. Men om man, som jag, gillar den där gammalmodiga känslan när man läser böcker så passar ‘’Den hemliga trädgården’’ utmärkt. Det är en perfekt bok att läsa när det regnar ute en mulen höstdag.
Berättelsen har trovärdiga figurer som alla har en egen personlighet som sticker ut. Frances Burnett beskriver karaktärerna och deras handlingar med många adjektiv och det blir, som sagt, trovärdigt.
Som läsare kan man försöka att tänka över berättelsen. Man kan vrida och vända på problemen som uppstår i boken. Man skulle kunna ta mycket lärdom av boken och att alla måste få en chans, hur vidrigt bedräglig man än är.